Att rasa treåringens värld

För tre år sen var lillFrallan så här liten och skruttig och sov i vår säng. Nawww. Små barn, små bekymmer. 


Imorse gick jorden under för treåringen pga mamman 
1. prioriterade frukost före att bygga ihop polisfyrhjulingen i smålego 
2. bredde en mjuk smörgås till frukosten istället för en knäckesmörgås 
3. påstod att man tydligen måste ta undan tallriken efter frukosten
4. hävdade att man måste ha strumpor på sig
5. som toppen på moset prompt tvingade treåringen att ha skalbyxor på sig utanpå de snabba byxorna

Fortfarande små bekymmer kan tyckas, men inte i en treårings värld. Typiskt jobbig mamma... Man måste verkligen stålsätta sig i vissa av striderna, vissa strider väljer jag ju dessutom att inte ens ta, men någonstans måste man ändå vara en förälder, bestämma & sätta gränser. Det är ingen enkel match (inte för att någon någonsin har sagt det heller) men jäklar vad utmattande det kan vara. Med jämna mellanrum får man ju kvitto på att ansträngningarna har effekt och det är väl tur det. 

1 kommentar
Monica

Inte lätt att vara mamma alla gånger men du e stark å fixar detta. Ibland undrar jag hur min mamma stod ut med mig å mina syskon. Fem ungar med egen vilja :p

Svar: Tack! ☺☺
Nej herre. Just nu har jag bara en att tampas med, om ett par år är det fullt upp med två 😅 tänk då fem liksom..!
Åsa Linnea