18 somrar tillsammans

Ibland hinner jag läsa lite grejer. (Med stark betoning på i b l a n d). 

Inga böcker denna sommar. Inga poddar. Men inlägg, vissa längre och vissa kortare. De flesta handlar om barn, en del om skolan och på senaste tiden även om ekonomi. Ramlar oftast på inläggen på instagram, diverse grupper på Facebook och bloggar jag följer. 

Fastnade för ett inlägg som handlade om sommaren och om tiden. Den där fantastiska sommaren och den dyrbara tiden med sina små barn. Nu minns jag inte vart jag läste inlägget så kan tyvärr inte länka. Men tanken bakom inlägget var så fin att jag började gråta. Snyft snyft. Det passade bra att läsa när jag läste det nån amningsnatt i somras och det passar bra att skriva om det nu, kvällen då "sommarlovet" är slut och vi imorgon ska packa väskan och promenera upp till förskolan igen. Vi har en riktigt härlig sommar bakom oss. Elva veckor hemma, varav nästan 10 på egen hand (dom tre musketörerna alltså, jag och mina barn). På förhand fattade jag inte riktigt hur jag skulle klara av det. Hur galen skulle jag bli? Hur mycket skulle Frallan klättra på väggarna? Hur lite skulle lilla E sova? 

Men vet ni vad, den här sommaren har varit helt fantastisk! Jag har fått spendera så mycket tid med mina två små stjärnor! Och jag har verkligen växt tillsammans med dem! Jag har carpat så mycket av dagarna. För mina barn kommer inte alltid att vara små. Mina barn kommer inte alltid att vända huvudet mot mig och titta med drömmande ögon så fort jag pratar.
 
Barnen växer upp och det går fort. Om man räknar med att man har ungefär 18 somrar att spendera tillsammans, innan barnen hittar på egna äventyr på somrarna så sätts det hela in i ett lite mer kännbart perspektiv. 18 år och 18 somrar. Vi är inne på vår tredje med Flippen och första med Elsiebelsie.  Lägger man dessutom in tanken på att somrarna när barnen blir äldre kan komma att handla mycket om kompisar, fritidsaktiviteter med mera så blir dom här kravlösa somrarna med små barn kanske ännu mer värdefulla. 

Och ja, vissa stunder denna sommar har jag bara velat snabbspola, dom där dagarna när jag tvättat fyra maskiner tvätt pga kiss/kräk/mat, varit uppe sen 7 (ändå sent i småbarnsperspektiv har jag förstått), hällt upp fel juice i fel glas, lagat köttbullar till lunch istället för blodpudding vilket tydligen också innebar jordens undergång osv. osv. osv. 
Dom dagarna hänger man inte gärna i julgranen, men såna dagar är det galet bra att ramla över tänkvärda inlägg om att man kan räkna med cirka 18 somrar tillsammans med barnen. 

Sånt får en att tänka till lite extra. Att njuta av förmånen att få spendera varenda liten vaken sekund med det bästa som hänt mig. Att se dom växa. Att se dom utvecklas och hjälpa dom på vägen. Att skapa barndomsminnen tillsammans med vänner och släktingar. Att försöka göra det allra bästa för dem. Hela tiden. Alltid. 

Tack för att NI två har givit mig en fantastisk sommar. Hoppas på många fler 💗


3 kommentarer

My squad

Haft en skön "bara-vara"-helg tillsammans med dessa. Mina favvomänniskor i hela världen! Vi har hängt mycket hemma och även varit iväg på en liten utflykt - tips kommer senare!

Foppatofflor på vardagsrumsmattan. Toalettpallen som underlägg till duplot. Handdukar i soffan. Grejer överallt. En pappa som klätterställning.
 
Jaduuuu. Det är så mycket kaos över den där bilden så man vet liksom inte var man ska börja. Men det är väl lite så det är. Lajvet med små barn. Jadi jadi.
 
Vi partade (haha, önskedröm?!), PRATADE (skulle det ju vara), om vardagskaoset på föräldragruppen i veckan, hur man som mamma inte kan sätta sig ner i soffan och bara slappna av, eller slå sig ner på golvet och bara leka. Det är ju hela tiden något som måste fixas eller "jag ska bara".
 
Önskar verkligen att jag kunde jobba lite mer skygglappar och carpa lite mer diem, men det är så sjuuuukt svårt. Det är nåt inbyggt som hela tiden matar på inombords, "fixa-fixa-fixa".
Typiskt mammigt? Typiskt kvinnligt? Typiskt personlighet? I dont know, men sån är jag iaf.
0 kommentarer

Saker man glömt med en spädis

1. Dom äter - jämt


2. Dom bajsar - massor 

3. Dom drar storlek 50 i kläder, som ändå är fööör små, men lyckas ändå fylla tvättmaskin efter tvättmaskin efter ... osv

4. Dom bestämmer. Det är bara att följa pipan, tror man att det är sovdags medan det i själva verket är matdags, så kan man glömma sovandet. 

5. Amningen gör en sjukt hungrig. Frosseriet som kommer igång efter förlossningen är ej att leka med. 

6. Dom placerar sig på föräldrarnas piedestal på en gång. Som förälder försvinner alla ens egna basala behov såsom att äta, sova & kissa. Mina behov kommer numera i tredje hand. 

7. Dom är pyttesmå och alldeles alldeles UNDERBARA! Och dom växer alldeles för fort 💗💗💗

0 kommentarer